onsdag 10 februari 2010

Att orka engagera sig, att bli överraskad


På mina barns skola finns en föräldraförening som driver frågor som handlar om trafiksäkerhet, trevlig skolgård, skolmat osv. Protokollen kommer hem och jag har länge tänkt att ett engagemang om genusfrågor vore på sin plats. Och den här terminen kände jag mig tillräckligt laddad (hänvisar till mina tidigare inlägg om genus i skolan).

Föräldraföreningen träffar rektorer och lärarrepresentanter tre gånger per termin och för fram sina frågor. Jag hamnade direkt på ett sådant skolråd innan jag ens träffat föräldraföreningen. Jag tänkte att det är lika bra att smida...
Sagt och gjort. Tre representanter från föreningen, inkl. mig själv, två rektorer och två lärare var på plats.

Snacka om att jag höll på att tappa hakan i bordet när den ena rektorn inleder med att berätta att stadsdelsnämnden har pekat på viktiga områden som ska prioriteras på skolan och att ett av dessa är genus- och jämställdhetsfrågor. Och att man nu planerar framåt för detta.

Därför kändes det mindre avspänt än jag kunnat ana när det väl var dags för mitt lilla anförande. Jag hade läst på ordentligt och övat in fraser som "Detta med genus-och jämställdhetsarbete i skolan är ingen rekommendation, det är ett officiellt uppdrag", "Det räcker inte med en föreläsning om jämställdhet, man måste gå på djupet och integrera genusperspektivet i undervisningen", "Genusarbetet måste konkretiseras och följas upp".

Jag vill verkligen tipsa om en ny bok utgiven av Norstedts juridik. Den heter Jämställdhetsarbete i förskola och skola och är skriven av Eva-Karin Wedin. Boken var helt klart mycket bra att läsa inför det här mötet med skolledningen. Alla argumenten finns, alla styrdokument och även tips på arbetssätt. Dessutom är den väldigt konkret och lättläst och jag tycker att varenda pedagog skulle få ett ex i handen.

Så hur blev responsen då? Jo, den nya rektorn av manligt kön, nickade instämmande under hela min lilla monolog och påpekade sedan att han höll med mig. Och att om vi föräldrar hade kompetenser och kunskap inom området som inte fanns på skolan, kanske vi skulle kunna samarbeta i frågan. Wow liksom!

Därefter kröp det också fram att föräldraföreningen hade en insomnad grupp som jobbat med dessa frågorna och att det fanns flera som skulle vilja skaka liv i den.

Ibland flyter det bara på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar