torsdag 20 december 2012

Hon har en poäng eller hur?


Inte för att det är en tävling mellan könen men visst har hon en poäng? :-P

lördag 1 december 2012

Adventskalender som får mig att vilja kräkas

Första december idag och jag fick för mig att titta efter en lego-kalender, vilket barnet önskar sig.

Hittade en som känns okej - i serien Lego City.

Hittade även dessa två och ville plötsligt kräkas och bojkotta hela skiten:






Samtidigt så blir jag själaglad av att t ex BR-leksaker har ändrat sin hemsida så att leksakerna bara finns indelade enligt ålder, märken och katergorier - de har dumpat flick/pojkindelningen - jippie:
http://www.br-leksaker.se/%C3%85lder.aspx

fredag 30 november 2012

Ingen är fri

Förmodligen är det bara jag som är trög men jag har faktiskt inte riktigt insett hur många (normalt funtade syftar jag nu på) det verkar vara därute som är övertygade om att feminister är manshatare och att feminister bara vill vända på rollerna och se till så att kvinnorna tar över världen. Det är så sorgligt. För mig handlar feminism och jämställdhet om att frigöra ALLA människor så mycket som möjligt från de könsroller som vi själva - genom våra egna samhällsstrukturer - tvingar in oss i.

För att vi ska nå framgång måste män såväl som kvinnor ges tillgång till hela sitt livsspektra. Jag kan inte se någon motsättning i detta, och jag kan inte se någon annan lösning. Alla måste engageras i kampen, bara då kan vi alla vinna på den.

Som förälder till en pojke ser jag vilka hinder just en pojke kan möta på vägen mot att bli en så fri människa som möjligt. Hade jag haft en flicka så skulle jag sett samma sak, men delvis andra hinder.

Mitt slagord för evigt amen: Ingen är fri förrän alla är fria!

onsdag 28 november 2012

tisdag 27 november 2012

Hen får en puff

Livsstilsmagasin går i bräschen för "nyordet" hen - vi applåderar och hurrar!


Könsneutrala kataloger upprör

Ja jävlar vad stolt jag är över att bo i detta "ockuperade land", detta "vansinnigt socialistiska, vaksamma, omhändertagande och helt enkelt paranoida samhälle i världen" som tydligen i och med detta "har nått sin bottenpunkt"! Jag undrar för övrigt vem som är paranoid, egentligen. Frågan tål att ställas om och om igen: Vad är de rädda för?
Och som om vi inte indoktrinerar kidsen redan som det är, fast mot att bli antingen pojke eller flicka enligt dagens strikta uppdelning. Blä.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/konsneutrala-kataloger-uppror-utomlands_7704952.svd

måndag 26 november 2012

Ohälsosam exploatering

Anonym aktion!
(Obs: Vi ligger faktiskt inte bakom den! :-) )


fredag 23 november 2012

Pappa prioriterar familjen - nämen hoppsan!

Intressant att det blir en grej när en pappa prioriterar sin familj. Hur skulle artikeln formulerats om det var en mamma som gjorde samma sak?
http://www.dn.se/sport/johan-olsson-satter-familjen-framst

torsdag 22 november 2012

Brittisk pappa föräldraledig i Sverige

"It has only taken a few weeks of this for me to know what the overwhelming majority of British fathers never find out." Läs reflektioner från en brittisk man som är föräldraledig i Sverige:
http://m.guardian.co.uk/money/2012/nov/18/swedish-latte-pappa-shared-childcare?cat=money&type=article

torsdag 15 november 2012

Könsapartheid?

Visst går det att dra paralleller till könsstereotyper...


tisdag 13 november 2012

Leklust!

Härliga tider - det går framåt!!
En får ju lust att bejaka sitt barnasinne och leka loss själv!



lördag 10 november 2012

Härlig drift av tröttsam bild av kvinnor

Jag tycker att den här bilden säger ganska mycket om den alltmer tröttsamma sensuella anspelningen i de flesta reklambilder av kvinnor.
Killarna är från Jackass, vilket gör att jag plötsligt fick lite mer respekt för dem, genom att de ställer upp på en sån här grej som ifrågasätter stereotyper.


fredag 9 november 2012

Vi kan förändra världen!

En reflektion från en som just nu har ett barn i magen:
När en kollega/bekant konstaterat att jag har en tjock mage och att det beror på att det bor någon därinne, så får jag ofta "följd"frågan "Vet du vad det blir/blir det en flicka eller pojke?". Jag svarar oftast nåt i stil med att "jag hoppas att det blir ett barn och ingen alien" eller "nej det vet jag inte men nåt av det blir det nog". Ibland vill jag testa att säga det ena eller det andra könet bara för att höra vad deras respons skulle bli.

Jag förstår ju att det ofta är en fras som folk använder bara för att konversera, de lägger inte särskilt mycket vikt vid det faktum att de - utan att ens reflektera över det - vill köna ett barn som inte ens är fött än, utan de ser det nog mer som att det ju nästan är det enda man kan fråga en
person som bär ett barn.
Man kan ju inte gärna fråga "vet du om det blir ett friskt eller ett utvecklingsstört barn?", "vet du vilken ögonfärg barnet har?", "blir det en snäll elelr dum unge?" för det enda man ev kan veta om ett barn i magen är ju just vad det har mellan bena. :-)

Men påfallande ofta säger faktiskt folk - lite skämtsamt - "det kanske blir en 'hen'?!". Ofta kommer denna kommentar från folk som jag uppfattar INTE använder sig av ordet annars, utan de mer skämtar om ett omdebatterat ord. Men jag tycker faktiskt att det är riktigt roligt, eftersom det indikerar att "hen" redan nu - efter en förhållandevis kort debatt - är ganska etablerat!

Fattar ni vad det innebär? Vi kan förändra världen för fasen! Jaja, myrsteg för myrsteg, men ändå!

måndag 5 november 2012

Fars dag - vilken fars!

Nu inför Fars dag är det lätt att se vad återförsäljarna för olika plojprodukter tycker är "manliga produkter". Temat kan väl sägas vara teknik (usb-dammsugare), mord (ett förkläde med tryck från tv-serien Dexter), alkohol- och köttkonsumtion (ölstövel och baconmints), pojknostalgi (Starwarsleksaksprylar fast för vuxna) osv:
http://www.roligaprylar.se/Fars-Dag/
(Och vid Mors dag ska en ju köpa spapaket och gulliga hjärtformade chokladbitar till sin lilla gulliga mamma förstås)

tisdag 30 oktober 2012

Välkommen till genusträsket

Ibland - när jag är som mest genus/mänsklighetsmodfälld - och jag ser statusuppdateringar på Facebook om nykläckta små människobarn eller dylika födelseannonser i tidningen så vill jag utbrista "Välkommen till Genusträsket!!". För fy fan i h*lv*e vad man tvingas in i denna geggiga sörja när man blir förälder.
Och fy fan vad mycket i att vara människa som alltid på olika sätt relateras till vad vi har mellan benen. Det är ibland så knäckande att jag inte vet vart jag ska ta vägen. :-S

fredag 26 oktober 2012

torsdag 25 oktober 2012

Det finns hopp för framtiden!

Ikväll läste jag den roligt tecknade och riktigt fint rimmade boken "Kivi och den gråtande goraffen" för vår fyraåring. Innan vi började sa jag att i den här boken använder de ordet "hen" istället för han eller hon (för jag fick för mig att jag inte sa det när vi läste den första boken, Kivi och monsterhund). Då sa sonen "ja, hen säger man när man inte vet om det är en flicka eller pojke som man pratar om". Jag blev så full av beundran av detta lilla barn som utan att tycka det var konstigt helt och hållet accepterat ett för honom ganska nytt ord (plus alla övriga ord i boken, som morbröstrar, parvelpysar, marfor osv).
Det finns hopp för framtiden!

lördag 13 oktober 2012

Vad en kan vänta sig...

Ny film! Från det könskonservativa Amerika!
Kvinnor galna av hormoner! Män med barnvagn, helt tokigt! Ni hör ju, garanterad skrattfest! (Tipstack till Sara)
http://www.youtube.com/watch?v=JQTetUGvKWk

Barn begränsar andra barn

Barn begränsar andra barn. Vem kan de ha fått det ifrån tro?
http://vuxnamanniskorharintehamstrar.blogspot.se/2012/10/nar-fint-blir-fel.html?spref=tw&m=1

fredag 12 oktober 2012

Tröttsamma bilder av manlig respektive kvinnlig sexualitet

Verkligen intressant blogginlägg om tröttsamma bilder av manlig sexualitet.
Läs även det efterföljande inlägget om kvinnlig sexualitet!

Jag är övertygad om att vi är många - män som kvinnor - som påverkas för mycket av de stereotypa bilder av sex och sexualitet vi ser omkring oss i reklam, film, läser i böcker osv. Med "för mycket" menar jag att vi i och med alla dessa färdiga bilder inte har möjlighet att skapa vår egen bild av sexualitet i allmänhet, och vår egen i synnerhet.

lördag 29 september 2012

Glöm inte reglerna!

Glöm inte vad som gäller! Har du snippa, så ska du vara perfekt ("Practice makes perfect")...

...men har du snopp räcker det med att du är cool ("cool guys always rule").


Glöm aldrig reglerna!

lördag 11 augusti 2012

Ja hur mår egentligen våra barn?

Detta blogginlägg om Christian Sörlie Ekströms bok "Hur mår egentligen våra barn?" kommenterade jag häromdagen:
"Alva Myrdal startade en rörelse, där syftet var att idiotförklara mammor och se till att samhället uppfostrade barnen. Syftet med denna rörelse var att Alva Myrdal skulle få leva ett liv fjärran från att ta hand om sina barn. Hon ville ha allt, karriär, barn, hög ställning, och vem fick betala priset?

Alva Myrdal skapade: Storbarn kammaren. Där skulle barnen tas om hand från de imbecilla mödrarna, enligt Alva Myrdal. Dessutom förespråkade hon sterilisering av de hon ansåg inte var kapabla att ha hand om sina barn. Det var kvinnor med låg utbildning som var de imbecilla."


Min kommentar:
Ja men varför detta eviga skuldbeläggande av kvinnor*, som att det bara är kvinnor som är föräldrar? Det är ju personer som Ekström, Louise Hallin och Annica Dahlström som letar anledningar på fel ställen.

Jag håller med om att människor generellt borde tillbringa mer tid med sina barn (och genom hela livet, inte bara under de första åren), men det borde snarare handla om ene generell arbetstidsförkortning för alla (varför är det ingen som seriöst utreder denna fråga? Den frågan borde Ekström istället driva och andra som påstår sig verka för barns bästa) och inte om att kvinnor ska vara hemma mer med barnen (och kom inte och påstå att dessa debattörer inte skulle mena att kvinnor är viktigast för barnen. Detta eviga tjat, som om halva befolkningen vore inkapabel att ta hand om och anknyta till sin egen avkomma).

Varför inte verka för att pappor tar ut mer föräldraledighet, att föräldrar delar så lika som möjligt (båda kan faktiskt gå ner i arbetstid när barnen är små)? Det skulle gagna både barnen, relationen och kvinnors (och mäns!) ställning på arbetsplatser. Dvs både kvinnor och män i barnafödande ålder skulle då ses som en "risk" att anställa, vilket skulle resultera i en ohållbar situation för arbetsgivare som då inte skulle kunna anställa i princip någon alls, och helt enkelt skulle tvingas sluta kategorisera enbart kvinnor som risker utan skulle snarare tvingas bli mer tillåtande generellt. Kanske ska inte en chef förväntas arbeta mer än 40 timmar i veckan, herregud hemska tanke? Kanske ska vi sänka kraven på ständig och snabb tillväxt och bejaka att folk vill ha ett liv utanför jobbet också? Vad är det som säger att tillväxten måste ha det tempo detn har idag? Vad skulle hända om tillväxten gick något långsammare?
Varför pratar ni inte om det?
Det är sånt vi borde diskutera!

Och varför dra upp Alva Myrdal? Hon må vara en av anledningarna till att förskolor finns (och det tackar de flesta av oss för) men idag är det ju ingen som håller med henne om dessa extrema åsikter. Det var ju för fasen i en helt annan tid. Idag ser vi ju annorlunda på människors värde. Släpp Alva Myrdal!

Jag läste mamma@home för några år sedan och Elise Carlson tar ju upp exakt samma grej, den förhatliga statsfeminismen och Alva Myrdal osv. Men släpp det nångång och börja leva på 2010-talet! Börja lyssna på vad moderna unga människor vill!
Dagens pappor VILL ha tid med sina barn. Dagens mammor och pappor VILL ha BÅDE jobb och familj. Kämpa för att de ska kunna möjliggöra den drömmen istället för att klaga på att mammor jobbar för mycket!

Och jämför med vilket annat land som helst i världen, Sverige har den mest generösa föräldraförsäkringen som finns! I många andra länder lämnas barnen till andra vuxna efter betydligt kortare tid än i Sverige. Varför är det ingen som uppmärksammar det?

Ohälsotalen är mycket mer komplexa än att man kan lägga skulden på mammorna.

Det är jakten på snabbast möjliga tillväxt som är en stor del av grundproblemet, anser jag.
Varför måste vi arbeta så mycket? (varför utreder ingen ordentligt konsekvenserna av att t ex dela på jobben?)
Varför är det viktigaste för Sveriges ekonomi att svenskarna konsumerar mer och mer och mer? Är inte det mer oroande?

Det handlar om det ekonomiska system som vi lever i, och som ingen verkar vara visionär nog att lyfta sig över för att hitta alternativa samhällssystem. Vad är det som säger att tillväxt är det enda möjliga?

*) Detta påstår Ekström och Hallin i en debattartikel i GP i juli 2012.

Ett något banalt och tröttsamt svar från bloggaren:
"Jag läste en undersökning som gjorts på Familjeliv.se där 25 procent, tror jag det var, av mammorna gärna velat vara hemma med sina barn upp till att de var två år, och 40 procent upp till att barnen var 3 år."

Här är en mer kritisk recension av boken:
http://mestbaradeckare.blogspot.se/2012/07/hur-mar-egentligen-vara-barn.html

lördag 21 juli 2012

lördag 5 maj 2012

Susanne Bier säger mossiga saker


Ofta tänker jag - med djupt obehag - på Skavlans intervju med Susanne Bier (2010), som jag verkligen respekterar som regissör, men som person verkar ha heltokiga åsikter om män och manlighet. Jag minns att jag mest ville ge henne en käftsmäll. Och vad sa Skavlan? Ingenting! Han tramsade bort det. Inte ens Stefan Sundström - som annars har många kloka åsikter - hade mål i mun att säga något konkret. Han måste varit i någon sorts chock.

Citerar den som la upp klippet på youtube: "När Susanne Bier, nordens för tillfället kanske mest rosade regissör, gästar Skavlan så formligen sprutar hon ur sig unkna åsikter och ålderdomliga resonemang om manlighet. I Biers värld är det grottmannen som gäller."

Suck, det är mycket kvar att göra.

måndag 30 april 2012

Boktips - Välkommen Tango!

Dagens boktips! Baserad på den sanna berättelsen om två pingvinpojkar på zoo som bildar par och adopterar ett ägg.
http://www.bokus.com/bok/9789173552356/valkommen-tango/

lördag 21 april 2012

Boktips - Namnsdagsflickan

Grafisk mangaroman skulle nog genren kunna kallas och funkar från ca 12 år. Robin och Kim heter huvudpersonerna och läsaren får aldrig veta, vare sig i text eller bild, vilket kön de har. Det är en finess med boken, men samtidigt är det en fin historia och när huvudpersonerna kysser varandra i slutet får jag bara en skön känsla av att det faktiskt inte spelar någon roll alls, vad de där kidsen har mellan benen:
Namnsdagsflickan