fredag 22 oktober 2010

Pojkar får stå oförtjänt mycket i rampljuset - igen

I tjugo år (!) har det gjorts jämställdhetssatsningar i den svenska skolan. Men det har varit svårt att säga något om resultatet. Detta menar några forskare på Linköpings universitet, som genom Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) har gjort en kunskapsöversikt i ämnet. Barn har inte fått komma till tals om vad de tycker om jämställdhet i skolan eller hur det tycker att det ska bedrivas jämställdhetsarbete. Beklagligt. Men - några slutsatser kan i alla fall dras i den nya kunskapsöversikten. Här är några:

-Barnen är med och skapar och upprätthåller skillnader mellan könen, i relationer med andra och i konstruerandet av den egna identiteten, utan att för den skull konstruera ojämställdhet.
-Barnen skolas in i olika sätt att vara beroende på kön.
-Skolpersonalen utgår från heteronormativt tänkande i mötet med eleverna.
-Både skolpersonal och elever definerar pojkarna som det verkliga problemet. De stör i klassrummet, ofredar flickor osv. Pojkarna klarar inte av undervisningen, vilket är ett annat sätt att uttrycka att flickorna genomgående presterar bättre.

Den sista punkten har debatterats både offentligt och inom forskarvälden. Det har talats om en ökad ”femininisering” av skolan, med vilket en menar att det ökade antalet kvinnliga lärare och den nya, mer reflekterande pedagogiken skapar en situation som är gynnsam för flickor och diskriminerande mot pojkar. Författarna till kunskapsöversikten motsätter sig denna slutsats. Utgångspunkten, att killar skulle vara omognare och utvecklas långsammare, döms ut som både biologistisk och deterministisk. Den är dessutom misstänkt lik de argument som historiskt sett fått legitimera att flickor utestängdes från skolsystemet. Pojkar, som redan har den mesta uppmärksamheten riktad mot sig, får oförtjänt stå ännu mer i rampljuset. Det finns ingen anledning att problematisera detta, eftersom pojkar trots sämre skolresultat, har väsentligt bättre chanser på arbetsmarknaden än flickor.

Hela rapporten finns på regeringens hemsida.
SOU 2010:66 Barns perspektiv på jämställdhet i skola - en kunskapsöversikt

3 kommentarer:

  1. Precis så tycker jag! Nu kanske jag vågar säga det också!

    SvaraRadera
  2. Vilken sorglig inställning till pojkar och deras roll i skolan. Slutklämmen, att deras skolresultat inte är ett problem iom att de har fördelar på arbetsmarknaden, uppfattar jag som rent cynisk.
    Hur kan du som skrivit detta -en förälder utgår jag ifrån - diskutera barns skolmiljö på det här sättet?
    Man kanske inte gillar allt i debatten, men när nu gossar står för en så pass stor del av "störandet" i skolan har vi väl alla ett intresse av att nå dem?
    För mig är detta mycket långt ifrån feminism. Detta är något helt annat. Pinsamt och elakt. Utan vilja till förändring. Ajö, det var inget angenämt besök precis.

    SvaraRadera
  3. Jag redogör ofta för mina åsikter, men i det här blogginlägget gjorde jag inte det. Jag refererar till en SOU, en av regeringen initierad utredning och resultatet av denna. Mina egna tankar om denna lät jag utebli. Så denna gång får du rikta ilskan åt ett annat håll och nästa gång får du läsa lite mer noggrant. Välkommen tillbaks och var gärna med och diskutera!

    SvaraRadera