Apropå att man påtalar att ens dotter sover bättre som bebis än vad ens son gjorde:
”Det är skillnad på pojkars och flickors sömn. Det där måste vara biologiskt.”
Strängt taget är vi samma människor som befolkade stenåldern. Hur logiskt är det att kvinnor skulle ha en biologisk predisposition för att sova bättre? ”Okej killar, kom ihåg att hålla lite extra vakt för rovdjuren nu. Ni vet att vi sover så djupt.”
Och hur hänger det här ihop med den seglivade myten om att en pappa kan sova igenom vilka bebisvrål som helst? Är det en biologiskt betingad egenskap som plötsligt spegelvänds vid en viss ålder?
”Vad kul med en av varje!”
Ja, äntligen! Det hade varit så extremt tråkigt att ha två precis likadana barn. Men okej, en stor skillnad bjuder jag på: när jag byter blöja på min dotter är det viktigt att dra tvättlapparna framifrån och bakåt, och aldrig tvärtom.
”Pojkar älskar bilar och maskiner. De gillar saker som låter mycket. Det där är biologiskt.”
Bilar och biologi? Genetik och grävmaskiner? Det som lät på stenåldern var sånt man skulle akta sig för. Det verkar vara en halvdålig egenskap att stå kvar och stirra på saker som låter mycket. Åtminstone om man tänker på det naturliga urvalet.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar