Internationella kvinnodagen. Hur ska man hantera den på egentligen?
Är det en festdag eller en sorgedag?
Ja det är väl båda kanske. Man firar det vi åstakommit och sörjer det som återstår.
Det enda som verkligen provecerar mig är när det blir ett jippo, som mors dag eller kanelbullens dag...
Här skriver Linna Johansson träffande om hur RFSU förminskar kampen för kvinnors mänskliga rättigheter.
Så jag vill inte ha några blommor eller något "Grattis". Jag vill ha jämlikhet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Det är klart att det kan kännas deppigt att 8 mars fortfarande behövs, men jag känner samtidigt kraft i att den finns, och i det faktum att den manifesteras fortfarande. Sen att RFSU är ute och cyklar (här med om du frågar mig), well, jag är inte så förvånad. Vad som dock fortsätter att förvåna mig är större organisationers/myndigheters ytliga kunskaper om jämställdhet/feminism/genus....i mitt tycke är det orsaken till dessa märkliga kampanjer och polera-på-ytan-utspel, alltid med slutklämmen, vi som har det så bra, vi som lever i världens mest jämställda land.....nej för att citera Claes Borgström, "jämställdhet är ett absolut begrepp". Och vi lever alltså i ett land som inte är jämställt.
SvaraRadera